Depp....
Jag gråter inombords och jag ler på utsidan.. Fuck ja e less!
Hatar mitt liv ibland och ser de inte som någon anledning att försöka längre, spelar de verkligen någon roll?
Om jag ler eller om ja gråter, vem ska finnas där å lyfta upp mig ändå? E de inte dags å vara ärliga med varandra,
ingen kille kan falla för en ful jävel som mig.... Behöver en verklighetscheck....
Tell me you like me, tell me anything or everything... Throw me a bone that I can survive on.....
http://3.bp.blogspot.com/_vE9usZt9KRQ/SEeIW40Sx6I/AAAAAAAABiI/_XEcz0HdZsY/s400/throw%2Bme%2Ba%2Bbone.jpg
http://static.devote.se/gallery/big/20081202/cb3dc73fc8e078801e743122dda1e3ee.jpg
Jag ler men jag är inte lycklig, jag skrattar men jag är inte glad, jag sjunger men finns ingen melodi.....
Tårar är själens speglar, men jag är less på deras färd längs min kind......
Tårar.....tårar.....tårar...... Gråt, gråt, gråt...... Fan vill inte.....
