Jag var en larv.....
"Jag var en larv, saknar mina vingar,
men letade efter andra möjligheter att kunna flyga,
min högsta dröm; att se världen under mina ben,
kunna känna att det var jag som bestämde min resväg,
ingen kan längre kontrollera mig,
ty jag har funnit mina vingar
och nu svävar jag mot nya mål
med vinden mot min själ..."

Så nu är jag åter vid datorn, tagit mig en relativt lång promenad, köpt en ny dagbok, bussbiljett till Madrid och dessutom lite annat strunt! Typisk Moa shopping med andra ord!
Satt och läste igenom mina tidigare skrivna rader, kändes skönt att få lätta på sitt alltför tunga hjärta. Märkte att jag fick mkt att låta känslo kallt men det beror nog på att jag börjat förstå att problemet alltid var deras. Om de inte gillar mig, så är det deras problem!
Jag och min lilla ny skrivna larv textrad är lyckligare utan dessa människor!=D haha...
"Jag vaknar upp ur min dvala,
ser solens strålar utanför min varma vrå,
överväger dock att stanna kvar här,
men då jag hör fåglarnas kvitter,
barns förtjustande skratt,
hur kan jag då välja att stanna kvar i mörkret?
Ett liv i mörkret är inget liv alls,
jag letar mer,
kanske det är dig jag söker?
Men först ska jag lära mig att gå,
efter lång tid av sittande,
tar det tid att resa sig...
Om du lovar att vänta i slutet av tunneln,
så lovar jag att jag möter dig där....
Aldrig mer mörker, Aldrig mer tomhet,
ty denna fjäril har hittat tillbaka till livet..."
Ut från tunneln och in i ljuset...
You are amazing! A inspiration to all of us, thank you!