Madrid

Magen pirrar, tankarna snurrar och jag både längtar och våndas morgondagen. Att komma till Madrid känns underbart, att få göra något vettigt med tiden känns bra.=) Det jag våndas är att säga hejdå till Christoffer, han har nämligen kommit att betyda mycket mer för mig än jag hade räknat med så ni behöver inte avundas min morgondag.

Mailat med min nya spanska familj och flickan spelar tennis (Jippi) och simmar en del (ännu mer jippi)!=) Sedan ska mamman och jag försöka hitta tid då vi kan gå tillsammans på gymmet. Har nog en del att pyssla med utan kompisarna som finns där också.=) Sen måste jag försöka gå på The Meet-up på torsdag till veckan och se om de kommer ihåg den pratglada svenska tjejen.=)

Nu ger jag mig för idag, ville mest bara berätta hur de känns då flygdagen närmar sig.

Älska livet, ty de går aldrig i repris!